Höga fotvalv/cavusfot/snedställda fötter till följd av neurologiska sjukdomar och skador
Översikt
Cavusfot är motsatsen till plattfot. I korthet innebär det att fotvalvet står onormalt högt och att hälen samt framfoten står inåtvridna mot kroppens medellinje, man lider även ofta av klotår. Tillståndet är ofta medfött och kan utvecklas som en följd av många neurologiska sjukdomar och stroke. Cavusfötter missas ofta då många i vården saknar erfarenhet av dessa. Patienter med lindrig cavusfot har ofta gått hela livet med en eller två ”lustiga” fötter som inte ser ut som vanliga fötter utan att få hjälp. Cavusfoten kan ofta vara svår att få in i ett par vanliga skor, den blir gärna skavd på udda ställen, snedbelastad, kan vara stel i vissa rörelseriktningar och kan göra ont även vid kortare förflyttningar. Den har en tendens att bli värre med åldern.
Utredning
Diagnosen ställs vid en klinisk undersökning, man bör vara noga att jämföra båda fötterna samt observera foten i belastat och obelastat tillstånd. Cavusfoten är ofta stel och oflexibel. Diagnosen bekräftas med hjälp av en belastad röntgen som även kan användas som underlag till planering inför en eventuell operation.
Behandling
Cavusfötter är mycket individuella och det är därför viktigt att identifiera vilka problem som den enskilda individen lider av och vad som behöver åtgärdas. Det finns ingen nytta i överbehandling och man bör därför vara restriktiv med att korrigera felställningar som inte ger upphov till besvär.
I första hand ska man anpassa skor och inlägg. Inläggens syfte är att hjälpa fotsulan till ett läge där den belastas helt, man behöver inte lyfta under hålfoten då detta inte behövs.
Vid oflexibla fötter och tilltagande felställning bör man överväga operation. Denna anpassas efter de individuella besvären och kan i vissa fall bli omfattande med lång gips och rehabtid. Resultaten är överlag goda. Målet med operation är att justera foten så att en jämn belastning erhålls under fotsulan och eliminera eventuella smärtor som beror på felställningen.